En blogg om två pomeranier.

Känns så ”gött”att eländesmånaden är över och att December gör entre med lite pudersnö ”kryddar” ju tillvaron lite extra 

En härlig förmiddagspromme i pudersnön med en hög och härlig luft. Jari fick gå med Puttelutten i dag så jag tränade focus i koppelpromenaden med honom idag. I skogen blev det lösa hundar med glädjerusningar mellan inkallningarna vi körde lite dubbel budföring på planen & jippi vilken fart Solskensdag det blev på eftermiddagen…

Hem luncha & pyssla lite utegranen på plats med ljusslingan i. Fönstren har Jari tagit på utsidan håller på att rensa pappershögen som ska eldas upp. Sen är det hundkursavslutning i kväll på Vift, rallylydnad…Änteligen fick jag iväg min E-post till Lottis med frågan om tävlingslydnaden nu hoppas jag bara på att det finns någon plats kvar…

Putte fick åka med på sista rally-kursen. Vi började med att fika inne i värmen & fick utdrag från Nina Svartbergs ”tävlingprykologitänk” hm…skulle nog läst det innan vi gick banan. Annika hade lagt en lång, rolig och knixig bana igen som var tänkt att vi skulle gå med lösa hundar. Putte och jag skulle gå näst sist & han kändes på när vi värmde upp.

Vi går in tar vänster spiralen följt av en sitt fot höger sitt fortsätter mot skicka över hinder och sitt-stå-sitt en riktningsskylt och därefter kom åttans frestelser och Putte fastnar i en sittposition vägrar att gå in i åttans frestelser, usch vad hemsk man känner sig pock-pock och sitter kvar…enda bra var att Annika fick se hur han kan göra fast det var längesedan nu och jag blev lika överraskad igen & utan strategi. Tog honom förbi några skyltar för att bryta och gick på framför sitt och backa 1-2-3 så vi tog oss igenom början & slutet av banan åtminstonde men han var inte så taggad som han brukar vara.

Så här i efterhand kan jag hålla på att grunna nästan halvt ihjäl mig på vad jag gjorde för fel, för naturligtvis är det jag som på något sätt varit otydlig vore väldigt orättvist att skylla det på Putte för han kan detta hur bra som helst. Grunnade på vad jag tänkte när Putte kopplades loss till start & vad jag hade för attityd när jag gick ut, var kanske för otydlig i röst, teckenhjälperna och peppringen.

Det känns inte bra när han blir sittande så man känner sig hemsk   taxfasoner kallade Annika det nästa gång får jag försöka med att fösa honom frammåt med handen för att lösa upp det…innan banan helt plockades ihop gick vi åttans frestelser 2 gånger och då funkade det.

Nu är det bara att gå vidare med tänket inga ursäkter för nu har vi gjort detta så många gånger så nu ska dom kunna, bara jag som hundförare kan vara tillräckligt TYDLIG…