Att se hunden!! Sin bästa vän med egenskaper och olater…
- februari 28th, 2016
- Posted in pbd
- Write comment
Inte alltid helt enkelt!!
Häromdagen kom jag på att vi haft hund i 10 år och reflekterade om vilken häftig resa det är när man hela tiden får nya infallsvinklar i hundträningen och lär sig nya saker om hundarna även i en liten flock på tre hundar. Flocken har förändrats vid fler tillfällen allt från 1 hund, till att de blev 2 hundar och några år senare kom den 3:e hunden en valp (första valpisen för oss) sedan att den äldsta hunden blev kastrerad pga en förstorad testikel det händer en del i flock när den förändras man får tänka till om med jämna mellanrum på hur man ska hantera det. JA! jag har att göra, ha ha har blivit gråhårig på kuppen Även om det i vissa lägen varit svettigt har det varit oerhört lärorikt!! Den sista förändringen var vår senaste pärs, då den äldsta kastrerades, (snart ett år sedan) mellanhunden har alltid sett upp till honom och plötsligt blev han snyggast i HELA VÄRLDEN!! men vi tog oss igenom det med. Upprepar sig lite vid löptider men inte på nivån som då, på långa vägar
För 10 år sedan kunde jag aldrig föreställa mig hur oerhört berikande, lärorika dessa år skulle bli det krävs minsann en hel del av människan när man skaffar hund!! en ”härliga resa”!! tar aldrig slut, jag ”suger in” nya saker om mig själv och mina hundar om hur jag på bästa sätt ska hantera dem i olika situationer. Jag älskar att analysera hundarna och deras olikheter/egenskaper/olater men måste erkänna att för X antal år sedan kunde jag känna att deras olikheter höll på att göra mig smått galen emellanåt, idag gläds jag av deras olikheter…
Att klura ut små lösningar på situationer som tidigare skapat stress hos den äldsta hunden som tex att åka bil, för X antal år sedan hatade han bilen, idag ställer han sig med framtassarna mot bilen och vill att man lyfter upp honom. Även sedan de blev 3 i flocken har det även skapat en viss stress hos honom när han inte kom ur bilen fort nog, där var det ”görjobbigt” att vänta! Genom att tima-in belöning vid rätt sinnestämning och själv lungt belöna sin då duktiga hund, glatt köpte han det på studs!! sådana små saker i livet gör mig så glad!! Nu sitter/ligger han lugnt kvar på sin ”prinsessbädd” i olika situationer även om någon av de två andra får komma ut före honom och träna, hans ”stress/förväntans-skällande” som finns i många situationer hos honom kan jag känna mig till en viss del delaktig i, ja faktiskt * haha* ställer mig frågan så här i efterhand, hur många gånger jag belönat honom i fel avsikt/ han skällde, jag ville han skulle vara tyst så jag gav en gotta, tokmatte!!!
Sedan funkar ibland vissa situationer bäst med 1 hund ofta med 2 hundar så är det är ju inte självklart att det ska funka med 3 hundar, med tanke på olika störningar omkring men de gånger det funkar blir jag bara så galet lycklig!! analyserar situation/orsak/ svårighetsgraden, hur jag gjorde/var just då och lägger det till mitt ”lyckaskonto” mitt lugn gör stor skillnad!!
Jag kan ibland önska att jag hade haft lite mer kunskap om hundar innan jag skaffade hund, kanske jag då hade kunnat gjort livet lite enklare för hunden, sällskapshund tänkte jag med första hunden, haha han fick mig att bli en riktig hundnörd/bokmal läste allt om hundar jag kunde hitta, några av mina favortitförfattare är Turild Rugaas, Memea Mohlin, Kerstin Malm, Eva Bodfäldt och Kenth Svartberg.
Gick alla kurser jag kunde, jag ville lära mig ALLT!! kändes som att lära sig ett helt ”nytt språk”. Alla dessa nya begrepp i hundträningen som inlärning, svårighetstrappan, skvallerträning, vardagslydnad, extern belöning, sällskapshund, arbetshund, rasegenskaper, hundens signaler, rädslor, stress, vad belönar du, tycka synd om.
Dessutom se till att hunden får alla behov tillgodosedda allt från vatten, mat, sömn, motion, kärlek och omvårdnadsbiten/hanteringen som man vill att hunden ska känna sig bekväm i. Lära sig att läsa hundars signaler varför hunden gör si eller så med oss/andra hundar/människor. Plockar in vår första hund som exempel igen.
När han kom till oss hade han separationsångest, klarade inte att vara själv och ville gärna vara ”cloose on” med mig när jag var hemma, hela tiden. Tur jag hade mina böcker och gick kurs för duktiga instruktörer som vägledde/gav oss kunskap på den resan, jag fick lära mig att hantera vår älskade ”lilla trollhund” på 1 år som trodde han fick lov att markera varje buske vilket inte är speciellt hälsosamt för hunden! han ville gärna vara ”close on” med matte 24 timmar om dygnet inte heller speciellt hälsosamt för en hund med separationsångest, tur att man kastade sig in i kursverksamheten och hade duktiga instruktörer omkring sig som kom med goda råd. Fast tröga jag, kan jag känna ibland! fast… ”rom byggdes ju inte på en dag”
känner att jag gjort många fel med den lille herren (vår första hund) det tar liksom ett tag innan 25-öringen ramlar ner på en ”trög tant” men bättre sent än aldrig och det går faktiskt att lära en gammal hund att sitta!!
Jag blir oerhört glad när jag idag stöter på engagerade hundägare som tar sig an sina hundar, så väl! och ser till deras bästa, vilket jag tror de flesta gör. Fast får ändå en känsla av att det ofta missas ”man vill bara ha hund” men har ingen kunskap ser bara den söta valpen på blocket och då inte tänker på att den växer, blir tonåring och kanske väldigt stor och stark, könsmogen, jaktlust och visst det kan ju skapa vissa problem. Skaffar man hund anser jag att man har ansvar för den hela livet det är en familjemedlem lika mycket som våra barn, inte väljer vi bort dem för att de plötsligt blir jobbiga eller tonåringar, problem är till för att lösas! Man har ett alltför kort men livslångt ansvar med sin allra bästa vän hunden <3 Världen är inte svart eller vit, det är viktigt att se hunden som enskild individ!
Jag ÖNSKAR att det blev någon form av lag/oblikatoriskt på någon form av hundförarkörkort!!! Innan man skaffar hund. Det är viktigt att veta en hel del för att kunna ge hunden ett rikt liv. Hunden gör ALDRIG fel!! är ingen allmän egendom och i ren okunskap kan människan utsätta hunden för situationer som hunden inte klarar, såg ett hårresande exempel på FB en dag då en flicka var väldigt närgången mot en hund som visade hela tandraden och hela registret av undvikande signaler/obehag, bara väntade på en attacken!! fick nästan på en infarkt!!!
Inblicken/kunskapen på 10-års resan tar aldrig slut man känner sig aldrig färdig, ju mer man lär sig desto mindre kan man, känns det som man kan ibland
Vi tränar vidare och har framför allt roligt ihop den ”sjukskrivna tanten” har plockat in mycket ”sinnestämning” på schemat just nu! promenadträningar med alla 3, detaljträning, passitivitet och kontakt. Jag värdesätter kontakten mycket hos mina hundar då det gynnar vårt samarbete vi ska ju vara ett team, tillsammans.
Vill att hunden ska kunna vänta lugnt, lyssna inför en uppgift. Be om lov, inte tjuva Vill att hunden lyssnar på mig, sänker sig något när jag tillrättavisar/typ ursäkta för att då bryta och göra rätt istället…
Ha en fortsatt fin söndag!!
Mycket bra & klokt skrivet gitte!!!!
Tack! snälla Ewa, Kram