Välkommen till till oss!! tre pomkillar Putte, Bonno & Dante

Upptäckte att jag under 2015 gjort endast ett inlägg i bloggen, inte för att jag på något sätt varit sysslolös men har väl inte riktigt haft varken ork eller den rätta motivationen att sätta ord på saker i livet men så här första dagen på året 2016 kände jag att jag vill och orkar, kanske mycket för att jag just nu känner att det kanske kan ha en läkande effekt som att hitta tillbaka till sig själv och att jag behöver ta hand om mig själv lite också, alltså jag har väldigt svårt för det!!

Jag har väldigt svårt för att erkänna att jag inte mår bra, när någon frågar. Det blir liksom inte bättre utav att gnälla och inte kan det heller vara roligt att lyssna på, kan räcka att man en gång ha hört någon säga om tredje person att hon gnäller ju bara om hur ont hon har hela tiden men visst jag förstår man måste själv ha upplevt det för att kunna förstå, så det var säkert inte av elakhet som personen sa så, utan av okunskap.

Mot slutet av 2015 kändes det lite som att jag höll på att tappa bort mig själv, orkeslös, nära till tårar, otillräcklighet, inget jag gjorde blev bra, tittade jag i min kalender kände jag en vidrig stress som bara ”sög tag i mig”. Kunde inte ens koppla av ute med hundarna som jag brukar kunna göra och det var väl en av de signaler som fick mig att reagera, att detta är inte bra.

I början på november trodde de på VC att jag fått mjälleksem, helt vit i hela hårbotten, lite rodnad ner i pannan och en röd fläck mellan två fingrar. Kortisondroppar och fungoralschampo-kur, fast det blev bara värre och värre, har ömsat skinn i hela ansiktet, öron och sett ut som en eskimå när jag vaknat på morgonen, visste inte ett tag om man skulle våga titta sig själv i spegeln på morgonen. Det har varit många turer till VC den senaste tiden för att få ner svullnad/rodnad med betapred/kortisonpreparat och allergitabletter.

Tack vare ”herr kortison” lyckades jag med julen detta år Kortisonhög och speedad till max så blev ”nästanpå” allt jag/vi vill till julen gjort…22/12 hade lilla mor gått med gipsad handled i 4 veckor och det togs bort och med info, om den läkt fel och att den bör akutopereras om nästa dag 23/12 dagen före julafton. Vi åkte in på morgonen och kommer in då vill inte narkosläkaren söva då hennes blodryck var alldeles för högt, jag såg bara ett moment 22 då hennes blodtryck varit en följetong i 10 års tid, stackars lilla mor såg hennes bedrövelse. Efter julhelgen ringde de från ortopeden ville ha in oss, nu är gipset borta och ersatt av ett handledsskydd. Operation är i nuläget ej aktuellt.

Julen blev bra, nära och kära överraskade var och en på sitt sätt. Stort tack till er! Mamma var nöjd trots att hon fick den sämsta julklappen hon kunde få, så märktes det att hon myste med att ha barn, barnbarnen och oss omkring sig, även jag njöt utav det!! Tänk så mycket glädje en 5-åring kan ge och så många goa kramar, fina Neelam! En bild från Påsken -15, då vi besökte Borås Djurpark

.

Även om inte julen blev riktigt som den brukar det kanske är dax att skapa nya rutiner nu, försöka göra resan genom livet lite spännande…oj, plötsligt ploppade en ordföljd upp i huvet som vi använder i samband med hundträning…”kill i magkänslan” upp.  ;)

Just nu försöker jag hitta balansen/glädjen och vad jag vill det som är jobbigast att hantera är att jag VILL ”så inihelskotta” MYCKET, skitjobbigt när kreativiteten kryper i huvet

Nyårsafton blev alldeles som vanligt, lugn, god mat och en nattlig tur med pomsen under 12-slaget.

Årets första långpromenad är gjord tillsammans med de ”små lyckopillren” och matte var närvarande mestadels, emellanåt skenade tankarna iväg med mig och planerade inför 2016…

Nu ska jag i första försöka bli bra, vad det nu kan vara jag har åkt på? Har en liten misstanke om att det kanske kan vara psoreasisartros? På eget bevåg och goda råd har jag beslutat mig för att skippa kolhydrater och socker, även boosta på med D-vitamin och Omega 3, hoppet finns!! Har en remiss till hud och äter fortfarande en daglig dos kortison, och sjukskriven ett tag till…

Nu har jag lite planer på att memorera/blogga om upplevelser/hundträningar under 2015 och planer inför 2016, det kanske kan bli mer än ett inlägg 2016…

Hoppas du haft fina helger Ett Gott slut & En God start/förväntan på ett trevligt 2016.

Ta hand om dig!