Det kändes konstigt att gå ut och gå utan torkad blodpudding som vi alltid brukar ha med oss, kunna belöna när t,ex ett möte funkar bra. Klickern är nästan inte lönt att ha med sig när vi inte vet om dom överhuvudtaget tänker ta godiset vi tänker erbjuda (dietfoder). Vi hann knappt ner för stigen i skogen när det dök upp hundmöte, när vi såg dom vände jag bara resolut och sa kom här. Gick sakta (tänkte träna och låta dom komma ikapp) frammåt och emellanåt gick han riktigt fint, klickar och kastar godiset säger..- ta den (inte då), vi fortsätter och han går på fint emellanåt använder rösten bra!! istället, men han.. måste kasta ett öga bakåt iblandför dom närmar sig..ganska raskt.  Jag byter några ord med sällskapet, vilket Putte känner att han också måste göra han vill gärna ha sista ordet!! Husse kommer frustrerad och möter oss med vi går åt andra hållet istället, han blev nog lite irriterad på min avstickarträning…Erbjuder nya godiset vid några tillfällen (inte då!!) men mot slutet av promenaden tänkte jag nu ger jag den på samma sätt som jag brukar ge det vanliga godiset…När vi nästan var hemma så började dom ta det.

Har halvkokat lite morötter nu också för att få lite variation, fast det blir söligt att ha med sig märker att det är lätt att fastna i vanor, när man inte kan gör som man brukar blir mycket genast lite besvärligare. Ska ta passa på och kolla om jag kan plocka in mitt BRA!!BRA!! och extra klapp & kel på Putte..